Jag är en tävlingsmänniska
Det är inget jag egentligen brukar säga om mig själv men jag har efter lite funderande kommit fram till att det nog faktiskt är så trots allt. Fast med den skillnaden att jag tävlar med mig själv. Det kan t ex handla om att jag vill klara av saker på jobbet, på träningen eller något i vardagen. Jag jämför mig egentligen inte med andra, utan det är alltså mig själv jag utmanar. Utan att jag tänker på det så är detta nog en av mina viktigaste drivkrafter. För att ta några exempel; jag tränade med en inspirerande PT under ett halvår. Vid ett tillfälle sa han att han tyckte att det inte hände så mycket utvecklingsmässigt för mig. Då syftade han på min träningsintensitet, viktnedgång och muskeltillväxt. Gissa om det satte fart på mig?! Det är klart att jag skulle nå målet som jag själv satte upp i början av våra träffar!
Andra exempel på när jag tävlar med mig själv är när jag sitter vid roddmaskinen på gymmet för att värma upp före styrketräningen. Då försöker jag hålla mig på en viss hastighet så länge jag orkar. Eller t ex då jag försöker hålla ett jämnt tempo med musiken jag har i öronen när jag är ute och går. Allt är väl egentligen en slags tävling och utmaning av mig själv. Om det är bra eller dåligt att utmana sig själv ska jag ha osagt, men för mig funkar det i alla fall som en motivationsfaktor och jag presterar ofta bättre när jag kopplar på det där inre tävlingsmomentet.
